Jag ska sluta gå på fotboll.

Jag ska nog sluta gå på sport överhuvudtaget. Jag blir bara så aggressiv och mina dåliga sidor kommer fram. Fast ändå, ibland är det skönt att släppa loss hämningarna. I år har väl fotbollen vart värre än på många år också, Djurgården har förlorat 4 av de fem matcherna jag vart på. BP för en vecka sedan är den enda vinsten, och inte ens den var någon storsportslig upplevelse. Vi vann med 4-1 men matchen hade dåligt underhållningsvärde, det var inte Djurgårn som var bra utan BP som sög helt enkelt. Det känns så värdelöst att bli ledsen eller iallafall mindr glad för att elva män sprungit runt eftter en boll i 90 minuter. Missförstå mig rätt jag gillar fotboll och sport men de har de senaste året skunkit längre ner på priolistan. T.ex. är skolan framför nu.
För övrigt är fotboll dyrt och jag sitter hellre hemma och badar med några hundralappar, speciellt eftersom det inte är någon glädje längre.

Spotify är en otroligt skön uppfinning!

Hittade den här godbiten!



Placebo-Every You Every Me

Finns det något coolare..

..än medelåldersmän som var grymma på 90-talet?

Det är ju det det inte gör, och visst är det härligt att veta att hur coola vi än blir kommer det alltid finnas 20-25år år äldre personer som är helgrymma. Det gäller ju liksom allt Rockgrupper (Metallica, RHCP, Foo Fighters osv.) Musik (Moby, Fatboy Slim, Chemical Brothers mf.), Skådespelare (Brad Pitt, Johnny Depp, Edward Norton, Will Smith), Politik (Clinton(40år okej)).

Härligt att vi aldrig kan nå upp dit! :D

Nytt utseende

På bloggen för er ouppmärksamma!

Tankar från ett blivande retard

Jag tror jag börjar bli dum. Eller har jag alltid varit dum och börjar nu komma ur min bubbla?

Jag är inget MVG-barn men jag ligger/låg på en nivå över de flesta, kunskapsmässigt. Jag tror att det var någon gång under vårterminen som jag förlorade mitt genetiska försprång, jag orkade inte tänka. Jag märkte det först i somras, att min analysförmåga hade försvunnit delvis och det var skrämmande men det berode ju på att jag inte var i skolan och hade inte tänkt på en månad. Men nu har jag vart i skolan en dryg månad och analyserna kommer fortfarande inte lika enkelt som tidigare. Det är skrämmande, är det på medelmåtta nivån jag kommer ligga vill jag knappt ens vara med. Jag gillar inte saker som jag inte är bra på, och jag gör inte saker som jag inte gillar. Ska jag då inte gilla hela min existens (cogito, ergo sum.).

Jag saknar mina 'glory days', typ 8an till 1an, min nyfikenhet på omvärlden och min logiska hjärna gjorde att jag automatiskt hamnade före. Nu kanske ni tror att det var en gåva men jag har t. ex. ett ganska underutvecklat svenska ordförråd(de svårare orden) jag behövde inte vissa smartheten så. Och i gymmnasiet främst vt i 2an lider jag p.g.a. min oförmåga att plugga, som inte behövdes utveckla i 8-9an.

Eftersom jag var smart tidigare har jag förlorat potentiell smarthet nu, allt för att det var brist på konkurrrens.

För er som inte kan (latin)
Cogito, ergo sum. = Jag tänker, därför finns jag.

Just nu är jag läskigt slut. Sov bra i natt men var ändå skittrött i skolan, vandrade till gymmet efteråt och körde så hårt jag kunde, det fanns inte mycket krafter. På bussen hem märkte jag att nåt var fel, kunde inte hålla väskan på några sätt. Mina triceps hade helt lagt av, mina armar hade två lägen, utsträckt och böjd i 45¤. Kan på min klockhand inte ta armen från böjd till utsträckt utan en riktig kraftansträngning. Jag älskar det!