This might be kind of sad, gay or just maybe, just maybe it's just plain awesome

Helvetet är nära..
Alla serier har slutat.. Nya roliga saker måste hittas som tidsfördriv. Det sociala hade varit att göra sociala saker. Det blir mer serier, kommer starta några nya men de tappar i kvalitet väldigt snabbt, men chansen finns att man hittar ett guldkorn. Sen om det inte funkar får man kolla om de bästa serierna.
Började med The O.C. för nån veckan sen men det är först igår/idag som jag börjat sträck-se dem. Kommer på mig själv att jag inte sett alla avsnitt eller så har jag bara glömt bort dem, men det verkar otroligt. Det värsta när man ser början är att man vet vad som händer i slutet av säsong 3 och/eller att det slutar och att det faktiskt bara är drygt 100 episoder.
Varför älskar jag OC? Det är kvalitet, punkt. Nej men det är pga av den helt otroligt sköna dialogen, intrigerna är inte speciellt orginella men dialogerna är otroliga, man märker att de är judar som skriver...Personerna är helt otroligt sköna, Seth är mest klockren i sin dialog, älskar hur Summer utvecklas, Sandy and Kirstens sköna uppfostringsmentalitet, Marissa är Marissa, gillar även tillskotten i säsong 4, Autumn Reeser och Willa Holland (real names). Däremot är det Ryan som berör mest, förmodligen för att jag relaterar mest med honom. Och sen får man inte glömma musiken, skön halv-underground indierock.

De bästa är scenerna innan öppningstemat börjar rulla och sen när man hör:

California here we come
Right back where we started from
Caaaaaallliiiiiffooooorrrniiiiiaaaaa..

Letade efter en bra video med introlåten, och hitta den här. Har inte kunnat se hela utan att pausa, det gör för ont, Aja här är den(För den som är ett riktigt fan!)

And this one is as Romantic and Cheesy as it gets